Som ni säkert redan förstått, så är ett av mina enkla nöjen att trava runt i skogen. Och särskilt spännade är det om jag skulle upptäcka ett öde hus som jag inte visste fanns där.
Det är nåt särskilt med öde hus. Man undrar varför står det där övergivet. Har man bara lämnat det.............eller är det en gammal familjefejd som inte klarats upp. Eller någon som bott där och inte kan släppa taget?
När jag och mina barndomsvänner var i ca 12 årsåldern hittade vi ett öde hus som vi huserade en hel sommar. Vi tyckte vi det var jättespännande och lite kusligt. Där fanns massor av gamla fotografier kvarlämnade, och jag minns hur vi satt tillsammans och tittade på dem och tyckte att det var lite mystiskt.............!
Huset låg intill järnvägen och blev sedan rivet. Men jag minns den sommaren med mycket värme.
Eller hur................Maria, Ingela, Anneli, Lasse, Per och brorsan om ni läser detta!!
25 kommentarer:
Så fin tavlan är! Är det en minnesbild av ödetorpet från den sommaren?
Snögubben och Ängeln är så söta!!!
Jag är så glad åt min tavla, som du har gjort. Var hos dig i mitten av augusti, vi skulle fortsätta till Nora vilket vi också gjorde. Det var jättefint där. Du frågade då om jag hade en blogg eftersom jag berättade att jag hittat "stråket" på bloggen. Då hade jag inte det, men nu har jag faktiskt startat en. Välkommen in!
Tänkte länka till dej, hoppas det är ok?
Huuuuu..buuuu....så kusligt!!!
Hi hi...men Kicki då!!!
Hålla på o kliva in i andras hus o rota kan man väl inte göra heller!!!!!!!!!!!!
Dina tavlor är helt underbara gumman!
Kram Katarina
Ugglebo:
.........det enda som fanns kvar var fotografier och några trampsymaskiner. Men de förstördes nog i samband med rivningen.
Det skulle varit nu det, då hade jag varit framme, hi hi!
Vilken fin bild!! Jag minns också hur vi smög in i ödehus då vi var barn....läskigt och spännande på samma gång! Må bäst! Kram till dig vännen!
Har du målat den vackra tavlan? Förstår att du håller de minnena kärt, för det är verkligen något speciellt med öde hus...fantasin snurrar på som bara den då.
Tack för dina fina ord, och mamma hälsar och tackar!
Kram.
Så spännande det lät. Jag är oxå faschinerad av öde hus....låter lite konstigt, men som du skriver, så kan det finnas en spännande historia kring huset...
Sommrig bild, på?
*kram* /madelene
Är det du som målar så fint? Jättevackert!
Brukar fundera över hur livet var för dem som bodde i alla dessa små hus och gårdar som iadag står övergivna... en gång var det säkert liv och rörelse... tiderna förändras! Mysig tavla!
Hejsan! Mysig tavla - tänk att man tycker att obebodda hus är så mystiskt... Jag har bokat annons. Du pratar väl Katarina & Elis om datumet. Jag ringer till Karin i morron. Ha´t gott, Eva
Vi har ett jättefint ödetorp lite utanför sammhället. För varje år som går förfaller det mer och mer men det lyckas ändå se pampigt, mysigt och underbart ut! Det är precis som att huset kämpar för att få leva kvar. Förhoppningsvis så kommer det en liten familj och inser potentialen och börja rusta...
kram
Jag älskar gamla hus! (som du vet), var senast inne i ett för ett par veckor sedan. Helt underbart charmigt och orört sekelskifteshus. Men man undrar varför det står där och bara förfaller, så samtidigt känner man ett stort vemod och får den där känslan att man bara vill ta hand om det!!. Tack för god kaka idag, vi hörs i morgon.
Kram Elisabeth.
Ja vi får bryta trenden lite =)
Jag har absolut fått min pyssliga sida från henne och mormor men jag kan väl inte direkt säga att jag är lika händig *ha ha* är väl rent utsagt lite lat ibland. Men säg inte det till någon ;)
kram.
Duktiga du.:-) Puss
Ha ha, men här är vi ju ialla fall väldigt aktiva! =)
Här, i norra bohuslän, har vi inte så många ödetorp. Allt säljs till badgäster. Oavsett skick. Och de köper allt... :)
Tittut!
God morgon på dig! :-)
Visst är det spännande med gamla hus, tankarna far iväg och man funderar över vilka som bott & levt där och hur det såg ut då.
Så tycker jag det är något lockande med platser där man bara kan ana att någon bott, och där det ibland finns vårda platsen-vårda minnetskyltar. Här finns det ganska gott om sådana där det legat torp förr i tiden.
Då fylls jag av en slags andakt.
Kram
Vad häftigt ditt barndomsminne låter!
Är det samma hus på tavlan?
Mina favoritblommor (en av alla)finns med där...lupiner...det är försommar det;-)
Kram/Birgitta
Hej igen!
Har ni pratat om annonsen? Jag förbokade ju och hon måste ha svar jätte snart. Kan inte du ringa mig. Kram Eva
Kommer snart!!
Var är mitt pass????
Behöver det nu!
Hjääälp!
Kram
ha ha jag hittade det just!
Pilutta dig....eller du jag har en stor väska..du får plats!
Kram o hej, hörs på söndag!
Sorry att vi inte hann till dig igår. Men det blev för mycket skratt hos Katarina så tiden bara försvann. Lovar komma tillbaka o då börjar vi nog i andra ändan på stråket *skrattar*
Kramar
Hejpå dej du.....!
NU du min söta KIcki, nu har den gamla barndomsvännen från tiden med ödehuset hittat bloggen.När jag tittade på din målade tavla och sedan läste vad du skrev....ja, sedan kom mina inre bilder av huset och tädgården där och jag minns det som igår. Men Du är det 35år sedan? Inte börjar vi väl bli medelålders eller...! nej tänkte väl det,inte du och jag Kicki..hi hi.Tur att jag är så lik dig, ja du sa det ju själv en gång.Du,vi ses när du kommer och besöker oss på Går´n.Många hälsningar från din barndomsvän...!
Barndomsvännen:
Ha ha ha.....nja inte än väl??
Men tiden går med raska kliv.......
fniss
Jag kan verkligen tänka mig vilken spännande sommar det måste ha varit! Åh så mysigt!!!
Kraaaaam
Hej igen...!
Har precis kommit hem från vår ungdomsgård där jag jobbar.I kväll var det nästan 40 ungdomar hos oss!!Detta påminner mig också om vår tonårstid tillsammans,kommer du ihåg tonårsdansen i Fellingsbro Kicki....? De snygga killarna har jag upptäckt har förvandlats till medelålders män, märkligt!Var nämligen på klassträff och upptäckte vissa förändringar om man så säger.Men tänk vad roligt det var att träffas efter alla år och få minnas skoltiden tillsammans!Jag älskar min ungdomstid och jag älskar att jobba med dessa ungdomar,det ger positiv energi... Kram från barndomsvännen.
Skicka en kommentar