måndag 25 oktober 2010

I Ekebo

En dag blev skogsvännerna bjudna upp till herr och fru Ekollon. Fröken Lingon ville absolut inte följa med, men när herr Blåbär började klättra uppför stammen tillsammans med fröken Rönnbär och Äppelflickorna då vaknade något ovanligt vilt i henne.
Herr Blåbär väntade in henne, det gick trögt uppför och de andra flickorna var redan långt uppe i trädet.
- Jag tror bestämt att du är lite tung i gumpen, sa herr Blåbär muntert!
Fröken Lingon blev alldeles tyst, hon var glad att inte de andra flickorna behövde höra något så förskräckligt. Hur kunde han?
Herr Blåbär blev ännu muntrare av hennes tystnad. Nu måste hon förstå hur mycket jag tycker om henne, när jag vågar skoja med henne, tänkte han.
Inte ett ljud blev sagt den sista biten upp, men hon hade för länge sen ångrat att hon inte genast kvävt det där vilda som satte fart i henne.

Fröken Rönnbär skuttade förtjust omkring på trädstammen och ville ta med henne i dansen, men hon vågade inte för ett ögonblick släppa taget. Hon tittade förskräckt ner på marken, trädet rörde sig fram och tillbaka. Hon sneglade upp på herr Blåbär som oberörd tittade ut över skogen och hon kände sig väldigt misslyckad medan de andra flickorna tjöt av förtjusning.
- Du förstår, viskade fru Ekollon vänligt till henne, de är trädflickor och är födda i träden, det här är ingenting för dem.
Det kändes lite bättre och hon förstod att Äppelflickorna, som inte fått vara i sina träd på mycket länge, var lyckliga igen.


De dansade och skuttade och fröken Lingon kunde inte låta bli att le trots sin rädsla.
På vägen ner kände hon sig ändå fortfarande nedstämd. Hon hade ju tänkt sig något annat, en trevlig stund i herr Blåbärs sällskap.
Men väl nere vände han sig mot henne.
- Så modig trodde jag nog aldrig att du var min kära Lingonflicka!
:o)
Kicki

7 kommentarer:

Hem & Drömmar sa...

Stackars lilla lilngonflicka, inte lätt att vara så höggt upp när man inte är van. Tur att herr blåbär är så snäll.
Gillar dina små sagor och vilka söta illustratioer.

Kram Ing-Britt

Vform sa...

Är man höjdrädd (jag vet) är det inte så enkelt att ta sig opp i ett träd!
Och bli lite förolämpad därtill så ...
Fint att få en snäll kommentar till sist!
Slutet gott allting gott!
UNDERBARA sagor bilder du bjuder på!
Fortsätt så :D
Kram Vivan

Linnea Silversmed sa...

hihi... Du kan du!
Så sant jag heter Ekencrona!
Kramar Linnea

annika sa...

:0) ooooo hur ska det gå??? Jag vill höra fortsättningen på den mysiga sagan....
kram

Lotta-livets väv sa...

Dina sagor kommer säkert på pränt i bokform vad det lider....annars har du ju spridningen här på din blogg. Alla vi som läser, njuter och sprider vidare kanske i form av små söra blåbärsherrar ellelr lingonflickor.....Idag är det lika stor chans att bli upptäckt via sociala medier som via ett bokförlag....tänk på YouTube, idag brukar jag säga:
-Kolla på YouTube....där finns allt!

Varför inte låta trycka några böcker själv ...... PoD (Print on Demand) finns i mängd. Man kan trycka små upplagor till hyfsade priser.
Jättesöta sagor och jättesöta figurer, man blir så glad och lycklig över dina figurer. Den lilla söta rosa flickan som jag köpte hos dig på bloggträffen används och kramas av den lilla så gott som varje dag.
Kramar i höstljuset. Idag strålar solen. Tyvärr sitter jag bakom nerfällda gardiner och kan inte riktigt njuta.....men jag vet att därute finns en frisk luft.

Månen har varit helt magisk ett antal nätter. Den blidar skuggor på min gräsmatta mitt i natten. Vackert och gåtfullt.
Kram, kram
/Lotta

Sirpa sa...

Hej Kicki!
Hoppas veckan har börjat bra! Önskar dig en skön tisdag!
Kram Sirpa

Anonym sa...

Söt saga och söta bilder!
Du har en personlig blogg och jag kan tänka mej att butiken är fin också. Det skulle vara roligt att se.
// Karin