Åhh..så värdefulla era kommenater är! Tusen tack för att ni engagerar er...och så fina kommentarer sen!!
Men början på sagan är verkligen en utmaning för mig. Hur i allsin dar ska jag få ut de där äppelflickorna i skogen utan att avslöja för mycket??
Det är nämligen så att det är något särskilt med det ädla äppelfolket bortanför skogen. Men ingen vet riktigt varför. Jo, de anar att det är nånting för de där klingande skratten de har liknar inget annat de hört förut. De gör liksom gott på insidan! Den hemska Fiona Flugsvamp däremot fruktar deras ankomst.
I nästa inlägg kommer vårsagan med tavlan till. Det är Lina Lingon som längtat efter en alldeles speciell tilldragelse i skogen. Något vi alla längtar efter........;o)
Då drar jag en av kommentarerna från förra inlägget och tavlan kommer farande till vinnaren!
TACK igen!
Kram Kicki
måndag 20 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Hej!
De söta äppelflickorna.
Vad fina de är.
Måste komma till dig igen...
Men det dröjer just nu har jag bara lediga dagar.
söndag -tisdag sedan börjar man igen.
Men skam den som ger sig.
Har kollat in schemat och det finns en lite lucka snart..
Kram
Såå mycket fint i din butik ...
Stort Kram Karina
Värdefull är också den fina hälsning som du lämnade hos mig! Oj så det värmde! :)
Kram, Kamomilla
Inte tycker jag det konstigt att jag fastnat så för dina sagor. De är spännande och griper tag i en samtidigt som illustrationerna är bedårande :o).
Det där med att låna Evelins kamera är helt omöjligt, hon känner sin klåfingriga mamma och gömmer den väl för mig ;o).
Ha de gott vännen, kram Ing-Britt
Ja-a...början är ju riktigt viktig och det är svårt att ta någon annans perspektiv när man redan har sitt eget.
Vet du...om jag var du så skulle jag nog fråga ett barn faktiskt. Läsa början, precis som du gjort för oss här...och sedan säga: "Äppelflickorna kommer att ge sig ut i skogen. Vad är det de är så nyfikna på?"
Barn svarar på barns vis och när man får höra deras svar så är det liksom "självklart" :-D
Kram Bea
Jag tycker din saga är jätte bra men det känns som den är skriven mer till oss vuxna än till barn ???
Hej anonym! (jag är inte farlig...;o)
Sagan är tänkt att vara för barn i åldersgrupp 6-9 år. Och för de som inte läst själva så länge är det en högläsningsbok.
Jag har provat den på barn och fått positiv kritik. Barn är ju så oerhört generösa.På en skala mellan 1-10 fick den miljoner av några! Hi hi...fast vad hjälpte det, den blev refuserad ändå. ;o)
Jag har "forskat" en hel del om barns läsning och förstått att barn i den åldern inte tycker om för barnsligt språk. Och så har jag rådfrågat tre olika lågstadiefröknar som inte tycker att den är för svår.
Jag tror också att det är positivt om vuxna tycker om den, för det är ju de i slutändan som bestämmer vilka böcker deras barn ska få läsa.
Jag har verkligen grubblat över det här....men sagan ville bli skriven så här...
Vi får helt enkelt se, det ligger i förlagens händer! :o)
Tack igen snälla ni som hjälper till att tycka.
Kram Kicki
jag ser framför mig hur dagisfröknarna, skolfröknarna och bibliotekarierna sitter och läser dina böcker och samtidigt har dina figurer från böckerna som barnen kan titta och känna på..:-).
Kram
Svarar här;
Detta med hönsen beror ju på lite hur mycket tid man vill lägga ner tror jag..:-). Jag går ut varje morgon och mockar, ger dom (skratta inte nu) havregrynsgröt med majs i, fyller på med korn, pullfor och solrosfrön, och pratar lite med dom naturligtvist :-). Sedan kollar jag om de har frön mitt på dagen och ger dom eventuella rester. Sedan är det bara att stänga om dom för kvällen. Sedan ska man ju göra storrengöring vår och höst, skura rent hela hönshuset. När man läser så här låter det kanske mycket, men morgonbestyran tar ca 5-10 minuter om man har bråttom. Men du ska se att du vill umgås lite mer med dom när du väl håller på, jättekul att titta på deras beteenden och deras olika prat vid olika tillfällen..:-) Det tycker jag du ska fundera på, ni bor ju så bra..:-).
Kram
Tog bort kommentarer för det blev 3 st,,,:-)
Skicka en kommentar